Järnvägstrafikfrågor berörande Ramprogram för Lunds C i Lund, Lunds kommun

(Stadsbyggnadskontorets beteckning PÄ 7/2013)

 PM 1

Den centrala frågan i detta ramprogram är hur trafikförsörjningen av Lunds hela tätort ska ske i framtiden. De senaste decennierna har vi sett ett ökande intresse för ett hållbart samhälle och en kraftig ökning av kollektivtrafikens andel av hela transportarbetet. En stor del av detta sker med järnväg och buss. Lunds tätort expanderar f.n. med ca 5000 personer per år vilket förväntas ökas. Enligt Ramprogrammet omsätter Lund C idag 40 000 tågresenärer per dygn och är Sveriges tredje största station. Detta förväntas öka till 50 000 tågresenärer 2020 och 70 000 tågresenärer per dygn 2030. Om ökningstakten håller i sig uppgår antalet tågresenärer per dygn till 150 000 före år 2050. Lund C närmar sig redan i dag sitt kapacitetstak. Trafikmängden i högst belastad morgontimme utgör idag ca 15 tåg per timme och riktning.

Stora utbyggnader är föranstaltade inom regionens järnvägssystem de närmsta 5-10 åren. Detta innebär 10 nya stationer inom regionaltågssystemet, Hallandsåstunnelns färdigställande, fast Femerbeltförbindelse, fyra spår Malmö-Högevall, höghastighetståg Stockholm/Göteborg/Jönköping-Malmö med utbyggnad av två nya spår norrifrån till Lund, mm. Öresundsförbindelsen har nått sitt kapacitetstak beträffande antalet tåg och en ny fast förbindelse diskuteras. Citytunneln i Malmö närmar sig sitt kapacitetstak.

Trafikverket uppger att i dag passerar cirka 460 tåg Lund C varje dygn, varav cirka 80 godståg. År 2030 prognostiserar Trafikverket att antalet tåg ökar till 645 stycken per dygn, varav 100 godståg. Detta ger en ökningstakt av ca 3 % årligen för persontågen. Region Skåne har uppenbarligen inte tagit åt sig Trafikverkets prognos utan upphandlar i dagarna en egen prognos- och kapacitetsutredning. Region Skåne tycks bedöma regionaltågstrafiken till att öka med 6 % per år.

En ny stadsdel, Brunnshög, är under etablerande i nordost kring MAX och ESS. Bara dessa forskningsanläggningar förväntas bidra med en befolkningsutveckling över de närmaste 10-30 åren med 30-40 000 invånare. Denna stadsdel avses trafikförsörjas med en ny spårvagnslinje med ändhållplats på Clementstorget.

Sverigeförhandlingen pekar mot att höghastighetstågen från Stockholm/Göteborg/Jönköping kommer att göra uppehåll på Lunds C. Dock tycks Sverigeförhandlingen tveka till vidare spårutbyggnad söder om Vallkärra och kapacitetsutbyggnad av Lunds C inom ramen för sitt arbete möjligen pga kommunens och regionens tvekan och svårighet att uppnå enighet.

Det har framförts att en station för höghastighetståg är att likna med att få en internationell flygplats, i detta fall mitt i centrala Lund. Nuvarande terminalfaciliteter vid Lunds C är inte tillräckliga för att betjäna denna trafik.

Genom Lund C passerar idag varje dygn ca 60 godståg, som vart och ett medför upp till 30 vagnar. Dessa kan var och en lasta upp till 60 ton gods. Många av dessa är lastade med farligt gods t ex. flytande ammoniak, drivmedel och sprängämne. Det har länge framförts att denna trafik måste ledas utanför Lunds tätort. Varken kommunen eller Trafikverket uppger sig ha någon information om vad som finns i de enskilda godsvagnarna och har inga planer på hur denna fråga ska lösas.

Järnvägstrafiken genom Lund ger också upphov till avsevärt buller och vibrationer samt en betydande mängd emissioner från bromsar, kontaktledning, strömavtagare (s.k. nano partiklar) mm.

Initierad järnvägsexpertis framhåller att om den av kommunen prognostiserade järnvägstrafikutvecklingen kommer till stånd behöver antalet perrongspår vid Lunds C ökas från idag sex spår till åtta spår. Vidare behöver Armaturkurvan rätas och förses med fyra spår och godstrafiken ledas utanför tätorten. Om trafik med höghastighetståg ska gå genom Lunds C krävs ytterligare spår. Att i ytplanet genomföra denna kapacitatsförstärkning skulle medföra att ett stort antal kulturhistoriska byggnader måste rivas eller flyttas.

Trafikverket och berörda kommuner har träffat avtal om sänkning och inkapsling av stationen i Hjärup, Staffanstorps kommun, till en merkostnad av 250 milj. kr och till att förlägga järnvägen i tunnel genom Åkarp, Burlövs kommun, till en merkostnad av 2500 milj. kr varav Trafikverket står för ca 90 %. Liknande arrangemang har tidigare genomförts i bl. a Helsingborg och Malmö. Ramprogrammet berör inte dessa möjligheter för Lunds C.

Trafikverket ger intryck av att tolka miljölagstiftningen på så vis att så länge spårgeometrin inte ändras behöver heller inte järnvägens miljöpåverkan eller dess inverkan på hälsa och säkerhet åtgärdas oavsett trafikutvecklingen. Kommunen tycks ansluta till denna linje.

Ovan skissade framtida trafikutveckling och dess konsekvenser måste vara väl kända av ramprogramsförfattarna men kan inte till någon väsentlig del skymtas i Ramprogrammet. Det framgår inte av Ramprogrammet hur dessa trafikfrågor ska hanteras. Farligt gods, miljö och hälsofrågorna förorsakade av godstrafiken tas inte heller upp och man kan endast dra slutsatsen att programförfattarna uppenbarligen anser att dessa förhållanden är förenligt med tillräcklig hälsa och säkerhet för de personer som vistas och bor i området.

Vi kan tyvärr endast konstatera att Ramprogrammet negligerar de centrala frågorna inom berört område.

Det är självklart att varje plan och varje prognos har en bortre tidsgräns men en plan för Lund C kan inte hanteras som om det gällde ett ordinärt busstorg i en förort, utan måste ses i ett större sammanhang både tidsmässigt, geografiskt och trafikalt. Det är också högst förvånande att kommunen inte verkar för att dessa frågor ska få en rimlig lösning när nu möjlighet finns att samarbeta med Sverigeförhandlingen.

Järnvägen genom Lunds centrum utgör idag en barriär som överbryggas av ett fåtal planskilda korsningar. Om järnvägen förläggs i tråg eller i tunnel skulle avsevärda positiva effekter för staden kunna uppnås. Ramprogrammet utvecklar inte denna fråga i nämnvärd omfattning.

Kommunen har redan släppt fram mycket bebyggelse kring Lunds C utan att ha en övergripande plan och detta Ramprogram fortsätter att medge en stor mängd nya byggnader i spårnära lägen där en framtida konflikt med järnvägens behov kan förutses.

Kommunen bör omarbeta Ramprogrammet i enlighet med vad som framställts ovan och då först tar sig an de centrala järnvägstrafikfrågorna och därefter lösa järnvägstrafikanternas behov, sedan de stigit av tågen.

 

 

Åke Olson